Mysvecka.
Skriven: 2008-03-13 kl:
12:36:17
Jennie har funnit godheten i sitt hjärta och kommit och hälsat på mig nu denna veckan. =) (Egentligen så är det för att vi har tenta på tisdag och MÅSTE plugga).. Men det är hur som helst väldigt mysigt. Den mesta tiden, hittils, har vi givetvis inte spenderat på att plugga, utan på att prata massa strunt, massa MASSA strunt. :D
Men det är skönt. Jag är ju som några av er vet, väldigt dålig, på att vara ensam. Jag kommer dessutom direkt ifrån Micke, och då är det extra jobbigt. För att inte tala om att månads-kompisen är på väg. Ja, det finns i sanning ingen bättre tid då min lelle fågelunge kunde flygit hit och landat i min lägenhet. Just nu myser vi i soffan, dricker morgonkaffe och kollar på Disney channel. :D Life is good sometimes.
Long time, No see.
Skriven: 2008-03-04 kl:
14:11:26
Ja, då är jag tillbaks. Säkerligen bara för att försvinna igen.
Hm, det här med bloggande är nog inte för mig ändå. Hahaha.
Mitt skrivande, alltså, mitt spontana och kreativa skrivande fungerar bara när jag mår dåligt. Och faktum är att jag har, åtminstone själsligt, mått fantastiskt i ett halvår. Sen Micke. Min lyckobringare. Och därför blir det inte mycket skrivande. Men nu får jag väl försöka skriva lite, mitt glada anlete till trots. =)
Ja, skolan till exempel, det suger något så ofantligt just nu. Det är jobbiga kurser och mycket skit. Och faktum är att jag inte förstår det som sägs. Jag förstår det bara inte. Det går inte in. Men en klok vän till mig sa att jag måste fortsätta kämpa. Jag kan inte ge upp nu. Hon har givetvis rätt. Vi gör det tillsammans. <3
Göteborg blir bara mer och mer ångestframkallande. Alla krav på umgänge gör mig galen. Det gör att jag bara vill bortbortbort. Dock så har jag de senaste gångerna jag varit där (vilket är ytterst få, men ändå) haft väldigt roligt med min familj. Mamma, pappa och lillebror är supergulliga. Och det var roligt att träffa Alex senast. Det känns som om det var år sen! Men lite guitarhero och saken är biff. =) Vi hade roligt. De andra jag träffar är väl Daniel <-- För att han anstränger sig på ett bra sätt. Chris ibland, det var trevligt att du kom till Kungälv tycker jag. Och Jennie och Pöbin. <-- De två som faktiskt inte kräver att få träffas. Det känns så mycket roligare att umgås då. För att man vill, och inte för att man känner att man måste. Dessutom är det Jennie och Pöbin, mina små fågelungar, som jag träffar mest nuförtiden, inte bara i Göteborg, utan i Skövde. Det är underbart att ni tar er tid att faktiskt komma till mig! Jag uppskattar det otroligt mycket. <3 Sen så är det inte så många fler. Om man inte räknar med släkten, som man snubblar över lite då och då! =)
Annars är allt underbart och ångestfritt. Jag har sökt sommarjobb nu, i Södertälje. Förhoppningen är ju att jag ska få spendera sommaren hos min älskling. Då ska vi bo ihop på riktigt! Det ska bli underbart och jag längtar så jag nästan spricker. Vi har också börjat kika efter andra lägenheter. En tvåa får vi ju iaf ha när jag ska flytta hit. Om ett år ungefär. Usch, känns så långt bort. Men det går snabbare än man tror. Andra underbara planer börjar också ta form. Men inget jag vill bansunera ut här. Det är för väl valda öron. ; )
Men vi har det underbart. Faktiskt. Aldrig har jag varit så lycklig och passionerat kär och samtidigt trygg som jag är nu, med honom. Jag älskar dig Micke. Det vi har är fantastiskt. Och du är min underbara källa till skratt, glädje, lycka, kärlek, insikt och självförtroende. Tack för att du aldrig får mig att tvivla. <3<3<3
Jaaaa, nu blev det ett långt inlägg. Ska försöka att skriva mer frekvent, så att det blir många, korta inlägg. =) Men här är uppdateringen iaf. Såhär är mitt liv nu. :D
Hm, det här med bloggande är nog inte för mig ändå. Hahaha.
Mitt skrivande, alltså, mitt spontana och kreativa skrivande fungerar bara när jag mår dåligt. Och faktum är att jag har, åtminstone själsligt, mått fantastiskt i ett halvår. Sen Micke. Min lyckobringare. Och därför blir det inte mycket skrivande. Men nu får jag väl försöka skriva lite, mitt glada anlete till trots. =)
Ja, skolan till exempel, det suger något så ofantligt just nu. Det är jobbiga kurser och mycket skit. Och faktum är att jag inte förstår det som sägs. Jag förstår det bara inte. Det går inte in. Men en klok vän till mig sa att jag måste fortsätta kämpa. Jag kan inte ge upp nu. Hon har givetvis rätt. Vi gör det tillsammans. <3
Göteborg blir bara mer och mer ångestframkallande. Alla krav på umgänge gör mig galen. Det gör att jag bara vill bortbortbort. Dock så har jag de senaste gångerna jag varit där (vilket är ytterst få, men ändå) haft väldigt roligt med min familj. Mamma, pappa och lillebror är supergulliga. Och det var roligt att träffa Alex senast. Det känns som om det var år sen! Men lite guitarhero och saken är biff. =) Vi hade roligt. De andra jag träffar är väl Daniel <-- För att han anstränger sig på ett bra sätt. Chris ibland, det var trevligt att du kom till Kungälv tycker jag. Och Jennie och Pöbin. <-- De två som faktiskt inte kräver att få träffas. Det känns så mycket roligare att umgås då. För att man vill, och inte för att man känner att man måste. Dessutom är det Jennie och Pöbin, mina små fågelungar, som jag träffar mest nuförtiden, inte bara i Göteborg, utan i Skövde. Det är underbart att ni tar er tid att faktiskt komma till mig! Jag uppskattar det otroligt mycket. <3 Sen så är det inte så många fler. Om man inte räknar med släkten, som man snubblar över lite då och då! =)
Annars är allt underbart och ångestfritt. Jag har sökt sommarjobb nu, i Södertälje. Förhoppningen är ju att jag ska få spendera sommaren hos min älskling. Då ska vi bo ihop på riktigt! Det ska bli underbart och jag längtar så jag nästan spricker. Vi har också börjat kika efter andra lägenheter. En tvåa får vi ju iaf ha när jag ska flytta hit. Om ett år ungefär. Usch, känns så långt bort. Men det går snabbare än man tror. Andra underbara planer börjar också ta form. Men inget jag vill bansunera ut här. Det är för väl valda öron. ; )
Men vi har det underbart. Faktiskt. Aldrig har jag varit så lycklig och passionerat kär och samtidigt trygg som jag är nu, med honom. Jag älskar dig Micke. Det vi har är fantastiskt. Och du är min underbara källa till skratt, glädje, lycka, kärlek, insikt och självförtroende. Tack för att du aldrig får mig att tvivla. <3<3<3
Jaaaa, nu blev det ett långt inlägg. Ska försöka att skriva mer frekvent, så att det blir många, korta inlägg. =) Men här är uppdateringen iaf. Såhär är mitt liv nu. :D
